I'mörker jag stirrar med ont bråd I blick Förbannar världen och livet jag fick Då ljuset mig plågat, försvagat och bränt Jag önskar att livet mitt aldrig har hänt I'mörker jag fann den styrka jag sökt Bländad av visdom och skönhet utsökt I skydd under mörkrets eviga fana Döden till sällskap har blivit min vana Aldrig mer fallen - under ljusets hand Aldrig mer fallen - farväl till livets band Aldrig mer fallen - under lögnens ord Aldrig mer fallen - farväl Moder Jord Min tillflykt jag fann I dödens borg Befriad från ljuset och livets sorg Kedjad till dess grund, förslavad jag är Med stolthet och styrka dess kedjor jag bär I'mörkret jag fann den styrka jag sökt Bländad av visdom och skönhet utsökt I skydd under mörkrets eviga fana Döden till sällskap har blivit min vana Aldrig mer fallen...