Hon satt mittemot på tåget O jag sa hallå Hon titta upp från tidningen O sa vadå Hon tittade på mig som om jag var dum Jag slog blicken ner i golvet o blev stum För jag är alldelles för blyg Jag vågar inte tala om Nä jag är alldeles för blyg O hela livet har jag varit sån Jag tog mod till mig igen o sa ursäkta mig Hon titta upp o sa men va fan vill du mig Jag drabbades på nytt av en blygsamhet Titta ut igenom fönstret o sa inget mer För jag är alldelles för blyg Jag vågar inte tala om Nä jag är alldeles för blyg O hela livet har jag varit sån Jag harkla mig försiktigt o sa men du Då reste hon sig upp med en suck så djup O när hon gick in i nästa vagn då skämdes jag O ångra att jag inte sagt mer än jag sa För jag är alldelles för blyg Ville inte verka så burdus Men en stor klick majonnäs Från den smörgås som hon åt Hade trillat ner på hennes svarta blus