På vår färd (på vår färd) I vår värld (i vår värld) Finns det regler som vi måste finna oss i Men det kan (men det kan) Ju ibland (ju ibland) Gå till överdrift om vi tyder alla lagar blint Ingen plockar en maskros och ger åt sin vän Den får stå där den står tills den dör Fastän lysande gul är den ansedd som ful Den får stå där och känna sig utanför Så jag plockar en maskros och två eller tre Som jag ger till den vän jag har kär Och nog låter mig Gud nonchalera förbud Som vi inte har nytta av här Livet som (livet som) Blir till tvång (blir till tvång) När vi tvingas till sånt som vi ej tycker om Men jag tror (men jag tror) Att det bor (att det bor) Någon Gud inom oss som talar om när vi gör fel Ingen plockar en maskros och ger till sin vän Den får stå där den står tills den dör Fastän lysande gul är den ansedd som ful Den får stå där och känna sig utanför Så jag plockar en maskros och två eller tre Som jag ger till den vän jag har kär Och nog låter mig Gud nonchalera förbud Som vi inte har nytta av här Ingen plockar en maskros och ger åt sin vän Den får stå där den står tills den dör Fastän lysande gul är den ansedd som ful Den får stå där och känna sig utanför Så jag plockar en maskros och två eller tre Som jag ger till den vän jag har kär Och nog låter mig Gud nonchalera förbud Som vi inte har nytta av här