Förbannad och glömd Evigheten, ensamheten Jag tog mina steg Sista men första Tusen och trettio steg Mot jordkärnans brinnande Valv Den skalv, den skalv Då visade sig modern i djupet Så dold, så hemlig Om henne jag talt inget mer Ty om moderns visdom sjunga Ej en levande själ Ur vad jag trott Min undergång bliva Jag steg och kände kyla Ett ljus så längtat Ett ljus så ljust Jag sprang ner en älg Under månens skära Drack dess livssaft så het Som djupjordens glöd Det brände mitt svalg Ilskan klöste och mitt hjärta brann Hämndens tid kommit Ty blod för blod Var hämndens hamn Då ristade jag mitt skinn Med urgudens namn Med urgudens namn Jag sprang ner en älg Under månens skära Drack dess livssaft så het Som djupjordens glöd Det brände mitt svalg