Nedstigna från ett folk av is
I ett land där ingenting gror
I kylan föds en stridslust stark
En vilja att bryta ny mark
Med skepp som skär havet likt väl
Skall nya världar upptäckas
Drakhövdade, som mörka stormar
Nu hela världen ser vår kraft
Rök skall stiga
Upp mot skyn
Minnesrunor ristas för en tapper man
Ett skepp av eld ner mot havets famn försvinner nu
En resa vänter nu ty ännu är det inte slut
Efter strid i Österled
Har det fallit mången man
Då våra skepp hade funnit strand
Vid ett okänt, främmande land
Yxor dragna, svärd i hand
Över marker vandrar vi fram
Galdrar ljuder, blodad tand
Nu fienden skall falla man för man
När galdrar ljuder över öppna vidder
När slaget börjar och allting brinna skall
Rök stiger mot skyn som ett tecken till gudar
När sköldar spricker och svärden brister
Fallna fränder, spillda liv
Män som aldrig kom hem
Vår hövding föll i bitter kamp
Från gudar var hand sänd
Ett likbål byggs för Ulvars kropp
Resan som väntar är lång
Till Valhall skall han stiga upp
Till ljudet av fränders sång
Rök skall stiga
Upp mot skyn
Minnesrunor ristas för en tapper man
Ett skepp av eld ner mot havets famn försvinner nu
En resa vänter nu ty ännu är det inte slut
Rök skall stiga
Upp mot skyn
Minnesrunor ristas för en tapper man
Ett skepp av eld ner mot havets famn försvinner nu
En resa vänter nu ty ännu är det inte slut
Röken stiger
Upp mot skyn
Minnesrunor ristas för en tapper man
Ett skepp av eld ner mot havets famn försvinner nu
En resa väntar nu ty ännu är det inte slut