Vi kom till Morgongåva Klockan var väl två, Vid vägen stod en tös och ville åka. Hon sa: Jag följer med, Nu måste han förstå Att ingenting blir bättre av att bråka. Och jag sa: Morgongåva är sådant som man får Som brud när bröllopsnatten är till ända. Hon såg på mig och svarade: Vi gifte oss igår, Nu går jag och tänker inte vända. Så tag mej bort från Morgongåva För där finns ingen jag vill bli påmind om. Ja, tag mej bort från Morgongåva, Jag vill långt bort nu, Jag vänder inte om. Vi for från Morgongåva På natten klockan två, Ingen sa ett enda ord i bussen. En timme gick i tystnad Tills flickan sa til oss: Förlåt vi stannar här, Nu tackar jag för skjutsen Så tag mej bort från Morgongåva För där finns ingen jag vill bli påmind om. Ja, tag mej bort från Morgongåva, Jag vill långt bort nu, Jag vänder inte om. Vad hjälper det att rymma Från sina små besvär När lyckan finns för den Som kan ta fatt den Och inte kan man lämna en vän Som man har kär För att det blivit gräl på bröllopsnatten. Vad hände sen i Morgongåva, Det är min tanke var gång vi kör förbi Och fick hon nå'nsin den morgongåvan Hon var på väg ifrån? Ja, det vet inte vi. Vad hände sen i Morgongåva, Det är min tanke var gång vi kör förbi Och fick hon nå'nsin den morgongåvan Hon var på väg ifrån? Ja, det vet inte vi.