Och nu ska vi ta en väldigt gammal ballad Som finns över nästan hela världen Eller åtminstone både Europa och Amerika Som handlar om två systrar Och, det verkar som det här har varit En av de mest älskade sångerna nånsin Och jag tycker att den är ganska grym och otäck Den handlar om en svart och en vit syster Bildligt talat alltså Och den vita systern, hon har allting Hon är vacker, hon har en stilig fästman Och liknas vid solen Medan hennes svarta syster då Inte äger så mycket Och dessutom så är hon ful och liknas vid jorden Och i svartsjuka så knuffar hon sin vita syster i vattnet Så att hon drunknar Men, jag förstår henne ganska bra, därför att I en vers så ber hon den vita systern Eller vädjar till henne, och säger att "Om jag tvättar mig varenda dag Tror du inte att jag blir lika vit och fin som du då?" Och då ler bara den vita systern åt henne Så att, jag tycker att hon är ganska bedrövlig, den här vita systern I alla fall så drunknar hon Och det är några spelmän som hittar liket av henne Som har flutit i land Och de tycker att hon är så fin Så att de vill bygga ett instrument Och de bygger en slags harpa Nyckelharpa kanske För att av hennes fingrar så gör de tapplor Och av hennes hår så gör de strängar Och av kroppen så blir det nog instrumentets kropp Och sen så tar de med sig den här harpan till ett bröllop Och det visar sig att det är den svarta systerns bröllop Och där spelar inte harpan vanlig musik Utan den sjunger upp hela den här bedrövliga historien Och, det är en ganska vanlig föreställning, inom olika kulturer Det här att ett instrument, eller en, en död människas ben Som har blivit ett instrument, kan tala eller sjunga