Juanita, hon var vacker som en gryning När de möttes i Madrid för längesen Och han var ung, han var en av många hundra Som rest ner för att slåss för friheten Och Juanita, hon var med de vid fronten Och hennes glöd gav de andra kraft och mod Och om kvällen sjöng hon sånger till gitarren Om folket och den framtid Som hon var beredd att försvara med sitt blod Juanita, han ska alltid komma ihåg dig För hans inre ska du alltid finnas kvar Juanita, fast han aldrig kunde få dig Kan han minnas hur stark och fin du var Men de förlorade, för fascisterna var starka Och han for hem, med bara bitterheten kvar Och Juanita måste gömma sig i bergen Och fast han skrev så fick han aldrig några svar Men åren gick, och också hjältar blir gamla Och de får hoppas att de yngre vill ta vid Och han blev gift, och fick söner och döttrar Och hans tid med Juanita Blev liksom en drömbild från ett annat liv Men Juanita, han ska alltid komma ihåg dig För hans inre ska du alltid finnas kvar Juanita, fast han aldrig kunde få dig Så kan han minnas hur stark och fin du var Hans båda söner var i Spanien förra sommaren Och semestrade på ett nybyggt lyxhotell De hade träffat en gammal gumma ner vid stranden När de gick ut för att festa sent en kväll De hade pratat och berättat vad de hette Och om sin far som en gång varit i Madrid Då steg hon upp och sa, honom har jag älskat Men här springer ni och göder något Han har bekämpat med risk för eget liv Så ge er av, jag är trött på era svängar För ni fördröjer bara frihetens stund Och ni borde veta, att turisternas pengar Är som honung i förtryckarnas mun Men Juanita, han ska alltid komma ihåg dig Ja för hans inre ska du alltid finnas kvar Juanita, fast han aldrig kunde få dig Så kan han minnas hur stark och fin du var