Du hade mist den största illusionen Av den största myt vi hört sen vi var små Men för min del var problemet av en helt annan natur För krogen stängde redan klockan två Ja, där satt du i ruinen av den rena kärleken Med en som hade Baccus i sitt knä Den ena led en oförrätt som fordrade revansch Den andre villa dricka upp sin själ ♪ En blick som sedan länge varit brusten Såg in i en som flammade som eld En fråga lika själlös som allt för ofta ställd Blev nyckeln till et 'verklasshotell Ja, du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp För att tvätta bort en helt annan arom Och du tänkte att om svinen kan bli renade av lera Så skulle du gå som en nyfödd därifrån ♪ Julie, ja, så var visst ditt namn Ja, jag minns du föll av stolen när jag sa att mitt var Jean Ja, ödet satt med trumf på handen i ett spel Där du och jag var lankorna på bordet En kärlekslös och ordlös kramp i mörker En handduk på ett bolster som var kallt En tröja mot en stola på en matta full med spikar En långkalsong mot silkesstrumpans kant Ja, jag märkte att du låtsades att sova när jag gick Förhoppningsvis så tänkte du som jag Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta Också tomma nätter följs ju av en dag Nej det gjorde ingen skada inte heller någon nytta Också tomma nätter följs ju av en dag