Jag hade hoppats på att tiden
Skulle hjälpa mig att glömma
Hade hoppats på att natten
Skulle hjälpa mig att drömma
Hade hoppats på att någon
Skulle lära mig att se
Men jag har ödslat mina dagar
Jag har tagit allt för givet
Allting bakom mig är aska
Allting bakom utom livet
Som ligger där och väntar
På att någonting ska ske
Att ständigt söka efter lycka
Det har skurit upp mitt hjärta
Att ständigt söka efter lycka
Det har bara gett mig smärta
Jag hade hoppats på att någon
Skulle lära mig att se
Och all den ögonblicklig spänning
Alla vackra synder gav oss
Börjar tappa all sin charm nu,
Börjar slita tiden från oss
Och på samma gång blir
ögonblicken kortare än då
Men jag är trött på att leva, rädd att dö
Men när jag såg dig var du räddningens ö
Trött på att leva, rädd att dö
Jag kanske bara är en pojke
Allt för ung att kunna döma
Men jag vet att det finns stunder
Som jag helst av allt vill glömma
Så jag blundar för att slippa se på dig
Och på din kropp
För en gång trodde jag på sanning
En gång trodde jag på ära
Trodde du och jag var vänner
Trodde du och jag var kära
Men jag fann att människor ändrar sig
Så enkelt utan skäl
Jag hade hoppats på att tiden
Skulle hjälpa mig att glömma
Hade hoppats på att natten
Skulle hjälpa mig att drömma
Hade hoppats på att någon
Skulle lära mig att se
Åh, jag har ödslat mina dagar
Jag har tagit allt förgivet
Allting bakom mig är aska
Allting bakom utom livet
Som ligger där och väntar på att
Någonting ska ske
Men jag är trött på att leva, rädd att dö
Men när jag såg dig var du räddningens ö
Trött på att leva, rädd att dö