Jag är 40, jag är 14, jag är 4 När jag skriver till dig från ett ingenstans Ett oktober barn med blicken under luggen Som önskat att hon var nån annanstans Som ett skrubbsår sitter dolt under min klänning O de svider o de bränner faktisk än När jag står på knä i sten och grus och gråter Är de nu och nyss o ändå länge sen? Jag finns till, står upp än Med fötterna på marken och blicken i skyn Jag finns till, jag andas än Med fötterna på marken och blicken i skyn Fast jag vet att ingen hand kan fånga tiden Finns en saknad som vi båda dela stort Men jag vet att de jag skriver ligger oläst I ett silverskrin låst och undan gömt Jag finns till, står upp än Med fötterna på marken och blicken i skyn Jag finns till, jag andas än Med fötterna på marken och blicken i skyn O försoning, läkande försoning O försoning, skriv ett lyckligt slut! Jag finns till, står upp än Med fötterna på marken och blicken i skyn Jag finns till, jag andas än Med fötterna på marken och blicken i skyn