Jag satt och drack en Gammeldansk på en krog i Köpenhamn Jag var ensam och slagen och längtade så efter någon att hålla i famn Då kom hon in genom dörren som ett svar på den bön som jag bad Och när hon log mot mig och blinkade då visste jag vad jag ville ha Det var nånting med henne som jag tyckte mig känna igen Hon hade nog varit utvikt i nåt magasin för män Men det måste vart längesen nu hon var säkert 15 år äldre än jag Och fast hon var en kvinna av natten var hon vacker som en dag Jag sa min sköna jag har inga pengar jag är en fattig förlorad poet Men om ni blott för en endaste timma ville lindra min ensamhet Då skulle jag bli evigt tacksam och det måste ha hänt någon gång Att en trubadur fått köpa kärlek och betalat med en sång Hon skrattade till och kysste mig lätt och skakade på huvudet med grace Sen lade hon en sedel på disken och gubben han fyllde mitt glas Och innan hon gick ut i natten sa hon skål och god lycka min vän Och jag drack upp min Gammeldansk sen var jag ensam igen