Jag håller med dig, det är inte mycket Varken i dag eller det långa loppet Så man förstår att man kan tappa hoppet Ser man dekoren kan man hela stycket Förgäves ropar man till regissören Vem bad dig sätta upp det här eländet? Vad är det för figurer där i kören? Du har valt ut dem, du, erkänn det! Med regissören får man aldrig språka Han är i Schweiz eller han är upptagen Visst är han genial, visst har han is i magen Men han är bortrest, sluta nu att bråka Strax före pausen tog du Mats ur skolan Och det blir hets, majorskan X blir galen Hon skriker hysteriskt, tuggande på sin stola Det stinker ångestsvett i hela salen! Och recensenten tänkte sig att svimma Men tänkte om, hon såg som i en dimma Att något proletärt visst ägde rum Så hon tog ton och växte några tum Ge aldrig djuren fri men låt dem slita Och låt oss hålla våra händer vita Har de beställt sin plats, betalt biljetten? Vem äger stolarna? Vem upphovsrätten? Men du gick på toaletten, stackars liten Och hängde dig för du var trött på skiten Och ville inte vara kvar i salen Själv stannar jag och tittar på finalen