Florentijn heter jag- Bor I den långa skog. -Nattvind väcker mig nog. Månen är mjuk och kall. Solen var varm och hård. Natt är I närmsta gård. Ungmön var I ett stall. Hård var gårdagens sol! -Men darr I den ungmöns kjol. Min hand på ungmöns knän- Månen är mjuk och len. Från ögonfransarna föll Tårar som smakade salt. Håll mig! Och Florentijn, höll. Florentijn - ge mig allt! Solen gick upp I öst. Salt svett på hennes bröst -Kärlek har gjort mig sjuk! Månen är kall och sjuk. Florentijn är mitt namn. Mitt liv är mörkan natt, Svart hårsvall - månvit famn. Ögonvit - tysta skratt. Flicka - din barm lös vitt. Viskar ditt skinn mot mitt? Än är det inte dag. Florentijn - gör mig svag! Flicka min flöjt är blind. Flicka var inte rädd. Det är en vänlig vind som Fört den till din bädd. Jag sover mest var dag. -Dricker av nattens vin. -Vakna min Florentijn! Jag blåser flöjtoklek. Väckte dig och du skrek. Mandel smakar din gom. Plötsligt blir himlen tom - Dagg faller I din famn. Florentijn är mitt namn.