Det var om hösten Då när träden fäller bladen Och kvällarna är ljumma Efter sommar'ns heta sol Apelsinerna på träden Är mogna sedan länge Och promenadens paviljonger Har slått igen för länge sen Gatorna låg tomma Medan regnet föll i skurar Turisterna var borta Bara tiggarna fanns kvar Vi gick omkring i gränderna Vid Puerta Macarena Där mycket gamla murar Inte längre ger nåt skydd Jag tror, jag stannar i Sevilla Där vindarna är ljumma Och apelsinerna är mogna Och där livet har sin gång Det var då du sa det till mej Att din kärlek hade svalnat Du sa att allt förändras Och mitt hjärta frös till is Sen gick vi till hotellet För att packa våra väskor Och åka ut till planet Som skulle ta oss hem Jag tror, jag stannar i Sevilla Där kvinnorna är vackra Och alltid utom räckhåll Liksom svalorna i skyn De'e svårt att tänka tanken Den att hemma är där borta I mörkret och i kylan Och där inget mer blir sagt Jag tror, jag stannar i Sevilla I väntan på att våren Ska tina upp mitt hjärta Och förvandla det till en fjäril Jag tror, jag stannar i Sevilla Där ritualerna kring livet Kring kärleken och döden Kanske skyddar mej från smärtan Det var om hösten Då när träden fäller bladen Och kvällarna är ljumma Efter sommar'ns heta sol