Så går solen upp och så tar dagen vid Bakom tunga gardiner äter klockan tid Hon har feberögon och nervösa händer Trots att radion står på och spelar Love me tender Det var länge sedan någon älskade här Hon vill inte mera för hon vet ju så väl Att hjärta rimmar bäst på smärta - hon vet Att det finns inget sådant som en verklighet Guldfisk & bonzai Världen är så liten Hon måste ha kontroll Annars blir hon bara sviken Så går solen ner och det blir natt igen Mot fönstren och taken faller det regn Hon tar quaaludes och sedan ett glas vatten till sängen Hon glömmer radion på och det är dunkelt I rummet Och det var längesedan någon talade här För hon vill inte mera det blir bara besvär För människorna de tar plats och vill finnas Men hon gör sitt bästa för att glömma att minnas