Hon var vacker som en ros en ros en ros En ros så skön Men masken dold i blomman bådar blommans död Ahhhh ahhha. Talar hon i tungor hög på antoninartå och alla Ondskans blommar ruttnar bort och beser på Nu säger diagnosen see och skymningen stå blå Så lie low lie low Och gud e god som skapar ont det kan man hoppas då Så lie low lie low Man ler och säger bättre nu prognosen skriver de Lie low lie low Ur dimman av morfinet där finns inget mer att se Lie low lie low Hon har aldrig mera ont eller aldrig mera trött men glad Aldrig mer vind mot kinden aldrig mer en solig dag Aldrig någonnsin en tanke aldrig nånsin mer en dröm Det enda som är kvar är av är som en krusning över sjön lugn Se lugn