Det flög en fågel rakt genom berget Genom mil av frusen sten Vingarna slog i graniten Ett förunderligt fenomen Så kom den ut över öppet vatten Och nådde fram till ett skepp till slut Som hade sargats i många stormar Innan ovädren ebbade ut Lugnare vatten, måttligare sjö Och vid horisonten lycksalighetens ö Vågorna häver sig i tysta tunga kullar Havet är en moder som förbarmar sig och Rullar Stormarna har bedarrat Och mitt huvud känns rent och klart Seglen smattrar i vinden Och skeppet skjuter fart På seglats under södra korset Mot en efterlängtad kust Luften är frisk efter regnet Och skeppet darrar av lust Lugnare vatten, måttligare sjö Och vid horisonten lycksalighetens ö Vågorna häver sig i tysta tunga kullar Havet är en moder som förbarmar sig och Rullar Lugnare vatten, måttligare sjö Och vid horisonten lycksalighetens ö Vågorna häver sig i tysta tunga kullar Havet är en moder som förbarmar sig och Rullar Lugnare vatten, måttligare sjö Och vid horisonten lycksalighetens ö Vågorna häver sig i tysta tunga kullar Havet är en moder som förbarmar sig och Rullar