Österut mot Holmgård och Kievan Rus
Vi seglar över Gandvik, hörde du havets brus?
En knarr med starka åror
Som ros av starka män
Österut mot Särkland och aldrig hem igen
Ro, hem, ro
Ro, hem, ro
Jag är stolt, en hirdman vorden
Bland många duglig Karl
Uti den kärva hjorden
Där Ingvar vore Jarl
I doft av salt och tjärar
Jag åran ivrigt drog
I österled mot ära
Medan havsskum skeppet slog
Ro, hem, ro
Ro, hem, ro
Vi trotsade de vågor
Som sökte vårt fördärv
Ty heta brann de lågor
Som tänts för ärans värv
I storm och regn vi rodde
I sjö och likaså
Ty blint vi alla trodde
Att där silver fanns att få
Ingvar gav oss mod
Där han främst i fören stod
Intill Gårdarikes kust
Men långsam var vårtid
Och vi sökte oss till strid
Bortom mjödets söta must
Österut mot Holmgård och Kievan Rus
Vi seglar över Gandvik, hörde du havets brus?
En knarr med starka åror
Som ros av starka män
Österut mot Särkland och aldrig hem igen
Ro, hem, ro
Ro, hem, ro
Vit får av Särklands
Vit får av Särklands
Vit (ta er förut Dragila) får av Särklands
Fjärilar allt gulligt och Austarla, hör ni Gafu?
Då Sunnarland av Särklandi
Ro, hem, ro
Ro, hem, ro
I Särkland vår hårdfört
Som örlog hårdfört är
De hjältedåd vi utfört
Förevigt leva där
Vi stred som nordmän strida
Och många föll och dog
Vi andra fick sen gruvligt lida
När febern, resten dog
Sjukdom ger ej nåd
Ej till Jarl, ej hjältedåd
Även den starkaste blir svag
Ingvar föll först
Efter pestens febertörst
Sedan Banke, sedan jag
Österut mot Holmgård och Kievan Rus
Vi seglar över Gandvik, hörde du havets brus?
En knarr med starka åror
Som ros av starka män
Österut mot Särkland och aldrig hem igen
Aldrig
Hem
Igen
Till evigheten och legender
Men aldrig hem igen