Det arv jag fått är av sådan sort Att det ej är mitt att skänka bort Ej blott ett arv, det är och ett lån Ifrån anfäder, ifrån min son En plikt har följt med min gåva Jag skall bevaka med liv och lem All helig mark som utgör vårt hem Ty jag är bunden av blod och ord Till att förvalta min skog och jord Ty så är svuret och lovat Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man Allfader tar och Allfader ger Somliga intet, men andra mer Jag har förlänats ett mäktigt arv Som stått i tusentals månars varv För att bli min vikt att bära När emot tjärnen jag blicken styr Ser jag på ytan, när morgon gryr Hur mina förfäders reflektion Ser och bedömer min person Haver jag heder, och ära Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man Tyngd utav bördan, men tyngden är lätt Ty sådden skall skördas för kommande ätt Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man