Skam är min hemliga plåga, mitt paradoxala rop efter hjälp Slagen i spillror, utan förmåga, jag väntar på frågan som tänder min låga Domen är enögd, domen är ständig, domen är skam Jag tvingas att dölja, förfalska mitt inre, att byta namn Du känner skam, du känner skam Min hemliga plåga Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt Jag har redan förlorat Och skammen blir övermäktig, jag slingrar mig försöker att glömma Det går inte... det går inte... jag har redan förlorat Förlorat min glädje, förlorat kontakten med mitt innersta väsen Rädd för att blotta min strupe, att bli strandad i skammens domäner Du känner skam, du känner skam Min hemliga plåga Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt Jag har redan förlorat Själens gift fräter i det dolda Det styr våra patetiska liv Får förlägenhet till förintelse Självföraktet för dina kliv Du känner skam, du känner skam Jag känner skam Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt Min skuld väger tungt, ingen ljuspunkt