Jag borde stuckit huvet i sanden och skitit i allt Jag borde byggt in mitt hjärta i sten Jag borde trotsat infallet och hållit huvudet kallt Men den insikten kom alltför sent Jag borde stängt alla fönster, förseglat min dörr Borde vart lite mindre naiv Men det säga att man lever så länge man lär Och nog fan har jag fått nya perspektiv Jag är inte arg, bara jävligt besviken Var var alla ni när jag slogs mot paniken? Jag är inte arg, bara sorgsen och sviken När alla sprang sin väg mitt i kalabaliken Men jag är inte arg! Jag borde vaktat tungan och hållit min glappa käft stängd Borde inte ha lämnat min vakt Borde haft en utväg och trots att jag kände mig trängd Är så mycket som jag inte borde sagt Men när dolkarna höggs i min rygg en efter en Var det där och då jag förstod Att sörjan jag stått i som hållit mig fast Var min egen dårskaps godtrogna blod Så jag är inte arg, bara jävligt besviken Var var alla ni när jag slogs mot paniken? Jag är inte arg, bara sorgsen och sviken När alla sprang sin väg mitt i kalabaliken Jag är inte arg (bara jävligt besviken) Jag är inte arg (bara jävligt besviken) Jag är inte arg