Invid viken där den röda stugan står På kinden känner jag en tår när jag minnena får Invid viken där den röda stugan står Lika vacker fast det gått så många år Jag minns björken som stod där, grön och grann Jag minns ängarna där vi barn ofta sprang Jag minns bryggan ner vid spegelblank sjö Där skulle jag leva, där skulle jag dö Invid viken där den röda stugan står På kinden känner jag en tår när jag minnena får Invid viken där den röda stugan står Lika vacker fast det gått så många år Jag minns gäddorna som stod i vikens vass Jag minns holmarna, jag minns ett utedass Jag minns stigen som gick till grannens hus Där svalor byggde sina bon i backens grus Invid viken där den röda stugan står På kinden känner jag en tår när jag minnena får Invid viken där den röda stugan står Lika vacker fast det gått så många år Nu jag reser dit så ofta som jag kan För att se att allt finns kvar vid samma strand Varje gång så blir känslan lika stor Jag vet att där vid viken lyckan alltid bor Invid viken där den röda stugan står På kinden känner jag en tår när jag minnena får Invid viken där den röda stugan står Lika vacker fast det gått så många år Ja, lika vacker fast det gått så många år