Har länge gått förbi och tittat åt ett annat håll Vill inte ta det nu jag väntar till en annan gång Jag hör dig ropa högt mitt namn samtidigt som jag går Men jag vrider upp volymen, på med luvan så långt den når Men lyssna jag är rädd att du ska se igenom mig Och förstå att jag är feg som bara utnytjar dig Vill inte att du ska vara den som är i andra hand Vill att allt jag gör och alltid inför dig vara sann Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har Du måste lämna allt och inte se det som är kvar För det jag har att ge är något som för evigt är En saning större än det liv som du nu lever där Som du vet så är jag snurrig (precis) Men det har vart så mycket nu (med sig) Jag finner inget lung, ingen ro, ingen frid Det är hos dig jag vill va men jag tar mig aldrig tid Så många gånger har jag knackat på din dörr Har inte märkt nåt, varit blind för en stund. Men jag står ju här mitt framför dig. Ja, jag vet men kan ändå inte se dig Men hallå. Är det så svårt att förstå Att jag vänder mig bort från dig, varför gör du så Oh jag känner väl att jag svikit dig gång på gång Skuld, skam, listan den kan göras lång. Skulle göra allt för dig, även lite till Vet inte hur jag gör trots det att jag vill, Leva där med dig mer och mer Det sista som jag hör är din röst som säger (Den säger kom till mig) Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har Du måste lämna allt och inte se det som är kvar För det jag har att ge är något som för evigt är En saning större än det liv som du nu lever där Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har Du måste lämna allt och inte se det som är kvar För det jag har att ge är något som för evigt är En saning större än det liv som du nu lever där Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har Du måste lämna allt och inte se det som är kvar För det jag har att ge är något som för evigt är En saning större än det liv som du nu lever där