Har du stått under träden, och känt dig som ett skådespel Att du är vilsen under tiden, som någon måste förlora Har du bett henne om ursäkt, under en himmel fylld av rök Har du sökt dina rötter, som en hund utan ett hem Det är stenarna i själen, som bygger en mur inom mig Och jag, jag har tänkt på dig, på dig Alla bär vi på något, som river i vårt skinn På den hemlighet som skriker, "skjut mig, eller släpp mig fri!" Men det är stenarna i själen, som bygger en mur inom mig Och jag, jag har tänkt på dig, på dig Jag är på andra sidan spegeln nu, med mina läppar mot ditt glas Jag känner inte igen mig längre, o Ch jag går nog sönder, jag går nog sönder snart Det är stenarna i själen, som bygger en mur inom mig Och jag, jag har tänkt på dig, på dig