Visst e d härligt att stå mitt i smeten å va n del av massa njuta enheten I d mullrande myllrandet Inga individer vi står på vågen rider Går i tågen skrider Medan verklighetsuppfattningen glider När vi ser skalle efter skalle Inga fötter vilket rycker undan rötter Så alla blir lika Inga fattiga eller rika ingen ger vika Bara följa böljan i 1 hav utan krav Som går ner n oktav till n koloss av oss som går loss Massor som rör sej å låter Har saker för sej Sjunger skrattar gråter Massor i rörelse förförelse Som rasslande mynt i kassor Människor gör sej i massor Här i massan är jag någon men ändå ingen Mänskliga sköldar kring en Nävarna sluter ringen Alla är för handlingen Skyddad av mängden ropar spräng den häng den Förnuftets dörr står öppen stäng den Massor vinner i längden enat led ingen uthängd än Som n kåranda jag får-anda Allt går-anda dölja spår-anda Så länge ingen beblandar å klandrar moralen som galen Vi och inte jag-tribunalen legitimerar valen Krossa rivalen med tunga arsenalen Ja d e läskigt men mäktigt Jag lyssnar andäktigt På ramsorna från klacken Strån av röster läggs till stacken Hypnosen, psykosen, haussen Slaget som måste slås sen Alla dessa fanor och klaner med vanor Gamla anor som brås än Fråga vem du vill svaret kan du nog förmoda D e dom andra som är dom onda och vi som e dom goda å mobben rusar trägen benägen i alla lägen å frågan hänger kvar Har vi lärt oss nåt på vägen