En gropig taggig väg mot nyliberalismen
Ensam är starkast
Den totala egoismen
Allt är till salu
Är du inte lönsam
Tyvärr måste du bort
Stå på egna ben
Ibland försvinner min själ till världen bortom
När pressen blir för stor och kraven kväver
Inte välkommen tillbaka och jag har inte bråttom
Men rösterna tar över de kräver och kräver
Förtvivlans tystade röster
I regnvåt asfaltsnatt
Förnedring under botten
Ingen hjälpande hand
Lämnad utan trygghet
I reformens namn
Själens vulkanutbrott
Straffas utan pardon
Ibland försvinner min själ till världen bortom
När pressen blir för stor och kraven kväver
Inte välkommen tillbaka och jag har inte bråttom
Rösterna tar över de kräver och kräver
I drogens eller psykosens våld är ingen fri
Nyliberala reformer med den så kallade tänkande sektorn
Slår hårt slår först
Mot dem som ingen vill se
De vars röster ignoreras, förlöjligas, förkastas, bestraffas
Men vi kan alla hamna, hamna i världen bortom