Livet kom av sig vi fick börja om igen Klädsamt immuna mot hur vi va förr Och jag va den du alltid frågade om råd Vi luta oss mot varann när det blev svårt Hur ska jag nånsin kunna sluta leta nu Efter nån som liknar dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Vi är sommarn som försvann Vi blev kvar men på varsitt håll Vi är stranden i en sång Den som John Holm sjunger om Jag faller, jag faller, jag faller Omringad av mej själv här i ett litet hus Hoppas det aldrig slutar regna nu Förlorad i dåtid när jag borde se rakt fram Läser en bok om hur man ömsar skinn Hur ska jag nånsin kunna börja älska nån Nån som inte liknar dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Vi är sommarn när den är kall Som en kärlek i nån annans famn Vi är stranden i en sång Den som John Holm sjöng en gång Jag faller, jag faller, jag faller Jag faller, jag faller, jag faller Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej Jag faller, jag faller, jag faller utan dej