Han vandrar över fjällar med hopp för sin tro Han skrattar och han gråter vad kan han tänka på Som en vilde han sig va de har han aldrig nekat till Han följde sina fädersspår genom att förfära Denne gammle vikinga man vad gör han vart kommer han ifrån Säg mig det så jag vet gud hjälp denne man Han följer bara sina spår För han är vikingen som tampas för sin tro Med segel i vind och yxa för hand Kämpar han för sitt land Nätterna blir långa och vintern den blir kall När sommaren blir kort då växer längtan bort Men han är ju starkast på jord och på land Kung över rike dalar och berg. Men han är ju lätt förstämd så säg, ensam på vägen, gud bevare mig Han tänker på sitt liv Hatad av många älskad av få Han tänker på den väg Den väg som han vill gå Ja han är vikingen den fördömde mannen utav stål Han är fördragsam dyrkar Mjölner som till Sin följd ska strida till kamp För han är vikingen som tampas för sin tro Med segel i vind och yxa för hand Kämpar han för sitt land