Står på Camoes och väntar på Lars Har väntat ett tag Under acacian Jag har en påse i min bakficka Ser som som bloddiamanter i från Afrika Vissa kvällar vill jag aldrig lämna Lissabon När månen lyser starkare än lösningsmedel Bleker hustaken som med klorin Följer efter som den aldrig kommer överge mig Kullersten och Duorumvin Avgaser och Eurokris Så skoningslös och orättvis Som alla drömmarna som tog mig hit Sommarnatten är som slag och sparkar Det ljuva våldet ifrån den man älskar Som målat med för breda penslar Till slut är allt bara en enda känsla Kan se om de hälsar Vart ska vi ikväll? Kan gå till loungen(?) (Lux?) Har aldrig varit samma som jag är just nu Har aldrig varit samma som jag är just nu