Den ängsliga gatan fram i den svarta natten Alla åren vi trampat vatten På olika platser med samma människor Bland olika människor på samma platser Ciggaretterna glöder på medan barer passerar i ögonvrån Den här lyckan är skör som glas mellan sökta svar i en grön oas Av det klädsamma dekadenta som gränsar till pappetik Skulle aldrig hit igen Men vi föll isär Och nu står jag med samma liv - bara nya besvikelser Och i allén går jag ensam hem Ikväll var en opera, jag dog på slutet Det är lugnt för det händer jämt Så fullt av klicheér, så tomt på djupet Ur en dimma av vakna nätter Ett dalande rus blir till dagen efter Och du är i London och allt är försent för att ångra och laga vännen Men det melankolia har täckt upp himmelen Snälla lova mig dyrt och heligt Att vi dansar tills luften tar slut för älskling jag vill inte fly för evigt