Hans sista dagar hade runnit, hunnit bli timmar nu
Men han hade saker och säga sa han, innan gud
Han hade varit en rik man en gång, men var skinnad nu
Han kämpade mot klockans klämtande för att minnas nu
Tiden började vinna nu, han sa: böj dig fram så jag ser dig
Jag har några väl vägda vårdade hårda ord att ge dig
På din väg, men väg in din egen tankeförmåga
Kanske fråga dig om det passar att begrunda förfrågan
För mitt inne i livet, ta inget för givet
Och ta varje motgång som ett minne för livet, tro inte att vinna är givet
Jag har blivit skinnad av livet, så lyssna ordentligt
Men kritisera, att bilda sin uppfattning är väsentligt
Och att lära sig utan att tänka, är värdelöst, allvarligt
Men att tänka utan att lära sig är rakt av farligt
Och ta det varligt när det behövs, även om det känns klent
För diplomati är bara att säga 'snäll hund' tills du hittar en sten
Om ens klena män behöver fact för förakt, skäms då
Inte för att ta det för vad du är och hata det ändå
Tänk på att du måste, låtsas passa in
Se ut som om du tror på all skit dem lassar in
Men passa din tunga, unge man, bida din tid
Betrakta, beakta, vakta, alla får lida sin tid
Dem strider sitt krig undertryckt, men alla har samma törst
Fast du är den enda som vet att det handlar om att hamna först
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Han låg skelettlik, på äckligt vita lakan
Smakande på orden, nästan död men vaken
Han sa: saken är den, och verkade skärpt igen
Att du måste lyssna, jag är din enda verkliga vän
Om nått verkligen är vad du tycker, lita på känslan
För har du inget trevligt att säga är du antagligen inte ensam
Och om bekanta, tänk framåt i handling och tiden
De ler nu men ser du att deras förvandling är given
De flesta av dina bästa vänner kanske smider ränker
För om två män aldrig träter är det bara en som tänker
Du sänker väl aldrig garden, jo förlåt mig
Men låt mig berätta, de verkar käcka nu men alla vill åt dig
Gråt ej över min spröda och döda kropp
Använd andra, men du är den enda du behöver stöd av dock
Söv ditt hopp, för det är en livlina för desperata
Om syndaren sover så djupt är det bäst han vaknar
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Du skall lära dig sanningen och den ska göra dig förbannad
Ska du fram lyssna på dig, den som gör annat bör stanna
Hörsamma mina råd, sa han, med svag stämma
Lita inte på lagvrängare och känslor är bäst avstängda
Se till att avstämma varje handling med originalplanen
Och måste du bryta löften, prioritera avtalen
Låt dem kalla dig galen, för valen i din verksamhet
För paranoia är bara en högre form av uppmärksamhet
Samvetet bör ignoreras, det motverkar framgång
Och kan nån inte förstå är det bara ännu en att ta hand om
Och skam dem som alltid, ser den ljusa sidan
Cynism är en högre form av klarsynthet utan vidare
Hans lidande började, skina igenom nu
Sent om sido var han redo och lämna scenen nu
Han drog sitt sista andetag, jag kände att det var över och
Stängde hans ögonlock och lämna hans döda kropp
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom