Det var drakfest ute på Gärdet Och vi slogs om gudarnas makt Medan vinet fyllde begäret Efter öm och mänsklig kontakt Jag var fri men sökte en boning För min kropp och min längtande själ För en stund i stilla försoning I en famn som tog hand om mig väl Just som en mild bris smälter snö Hon var en Stormvarning! Jag var fast besluten att leva Rensa ut allt ingrott och dött Byta bort min ändlösa leda Mot de hopp som kärleken fött Så jag stod där, trånsjuk som satan Och såg framåt fast livet är kort Mot en natt på manglade lakan Och en ljum vind som förde mej bort Just som en mild bris smälter snö Hon var en Stormvarning! Jag har aldrig litat till ödet Men nu log hon brett framför mig Och hon sa "Vi åker till söder, det finns värme hemma hos mig" Hon var ljuv som friden om julen Hon var fröet till all existens Som kan gro fast himlen är mulen Hon var livslusten helt utan gräns Just som en mild bris smälter snö Hon var en Stormvarning! Först så drog vi liv i debatten Om behov och rättvisekrav Sen så älska' vi hela natten På en soffa hon lutat av När jag vakna' upp i tamburen Låg jag ensam på golvet och frös Hon försvann som snön i naturen Men jag kände hur ögonen lös Just som en mild bris smälter snö Hon var en Stormvarning! Stormvarning! Stormvarning!