Det var vinter i Paris jag satt förtrollad i en loge
Med min blick fäst på en scen nedanför
På en opera någonstans i denna stad av elegans jag var tjugofem
Någon viskade mitt namn och jag såg uti hans blick
Någonting var fel och jag fylldes av hans ord
Han sa din far han har gått bort han gick i evigheten in nu är kronan din
Jag reste mig upp från stolen gick ut mot den flyende solen
Det här är på riktigt det här är ingen lek
Jag skall göra något viktigt ni kommer att få se
I en vagn for jag fram fyra hästar i ett spann
Drog mig hem och alla minnen rullade ut
Som en väv jag tänkte på hur han min far måste ha känt under sina år
Han var ingen folkets man inte älskad av sitt land
Han var en kung helt utan makt han blev en dräng åsidosatt
Han var ett skämt i allas mun han blev en narr en förlorare
Jag tänkte tillbaks på tiden då en kung gick först i striden
Det här är på riktigt det här är ingen lek
Jag skall göra något viktigt ni kommer att få se
Jag blev krönt en dag i maj 1772
Hela landet låg i spillror det var sorgligt att se på
Hur dessa hattar dessa mössor sökte lösa vad dom skapat sig
Men min krona var av plåt helt utan värde du förstår
Jag ville mer, jag ville samla alla styrkor
Under ett och samma namn under en och samma flagg för att resa oss upp
Jag reste mig upp från tronen gick ut mot den gryende solen
Det här är på riktigt det här är ingen lek
Jag skall göra något viktigt ni kommer att få se
Det här är på riktigt det här är ingen lek
Jag skall göra något viktigt ni kommer att få se