Det finns inget slut Den här striden kan jag inte vinna Inte över en besvikelse som Är omedveten om Den innan I skåpen vilar hemligheten Som bara får nämnas en gång per år Ä det här naturen? Är jag värd den? Bortkastade kvällar Det är som de aldrig fanns I rädsla att huset skulle rasa Rörde vi oss inte alls Bladen lossnar, ett efter ett Och ensam, står han kvar Som sänd från ovan Tyngd av nycklar, Fjättrad vid havet Finns det skydd mot en själv? Med vatten I lungorna Konturer av något fjärran Jag säger LÅT DEM KOMMA Hans löften om att ge upp Sprider sig till mina vänner Och jag ser samma ursäktande, röda smil När de faller tillbaka igen Som om löftet aldrig var ett Som om de höll fingrarna I kors Och ändå tror jag på det, igen och igen Och förvånas, varje gång Som sänd från ovan Tyngd av nycklar, Fjättrad vid havet Finns det skydd mot en själv? Med vatten I lungorna Konturer av något fjärran Jag säger LÅT DEM KOMMA Mina misstag är så små, så små De skulle kunna varit andra