Innan natten har gjort kväll Och kramat ur all färg Då sipprar det fram ur ådrornas gråt Att ingenting tycks vara lika svårt Som när allt är stilla, som när allt blivit tyst Innan natten har gjort kväll Och en sista duell Då stapplar det fram ur minnenas djup Att ingenstans tycks få en lika sjuk Som där allt är stilla, som där allt blivit tyst Innan natten har gjort sitt Och prövat nästan allt Och brutit sig in och slingrat sig ut Tills ingenting längre är som förut Innan natten har gjort kväll Och skurit ner sig själv Till sin lilla bakgatas tysta våld Tycks ingenting längre spela någon roll Då somnar allt så stilla, då somnar allt så tyst