Ut på den snötäckta höjd Där frostbitna granar står Där grinar ett troll, fet och nöjd Och sjunger en sång där han går Ty vättar vid granfotens rot De skyddas från fara om blot han får Prästen skall bliva vårt blot Och spottar och svär där han bunden står Vinterblot när månen har sin gång Klagan dränks av högtidlig sång Vinterblot när månen har sin gång Klagan dränks av högtidlig sång Skuggväsen vakar och huldrorna stryker I'månskensglans Ilska och vrede men blicken förtrollas av älvors dans När dag blir till kvällning hörs vättars sång ner ifrån granens rot Jultider nalkar och årstiden firas med vinterblot