Kom en till i år då oron stillnat av Någonstans emellan födelse och grav Brukar människan bli mindre attraktiv Vilket ändrar på hans liv För aldrig nånsin blir det riktigt som man vill Någon måste bort när någon kommer till Så försvinner all den fröjd som livet gav Innan man vet ordet av Och den som man gav sitt liv försvann också Kvar är några dumma kort å titta på Borta är de varma läpparna när man kysst Och i kåken är det tyst Enda trösten i bedrövelsen är att Hon fick inte med sig våran gamla katt Den ska säkerligen inte lämna mig För djur är trogna utav sig Nä misse sinnelag är inte som min frus För katten håller sig till ett och samma hus Samma husse vill dom alltid också ha För de tycker han är bra Ja gudskelov man har sitt roliga humör Samt en gammal katt som man får sjunga för Så går livet ändå lite grann i dur Tycker misse eller hur?