Det sägs, det fanns en hemlig sång Som David sjöng för Gud en gång Men sånger får väl sällan dig att jubla Den går så här: från kvart till kvint Upp i dur och ner igen Och plötsligt kan man höra halleluja Halleluja... Din tro var stark men krävde svar Hon stod där naken som hon var Du såg henne, sen föll du som en fura Hon band dig vid din egen stol Hon slet ditt hår, hon rev din tron Hon fick dig att kvida Halleluja Halleluja... Du vet jag har varit här förut I samma rum, i samma hus Ensam, utan en aning om vem du var Nu ser jag dig marschera fram Men kärlek är inte nån revansch Den är ett kallt, det är ett sprucket Halleluja Halleluja... Det fanns en tid, jag minns den väl Du ville visa mig din själ De'e inget du har nån större lust med nu va' Och när jag rörde mig i dig Så rörde jord och himmel sig Och varje flämtning var ett Halleluja Halleluja... (Du säger att jag stal hans namn Förgäves, om det nu är sant Än sen, det kan väl knappast du förbjuda I varje ord finns ljuset gömt Som längtan, eller hopplös dröm Ett heligt eller brustet Halleluja Halleluja...) Jag ville väl men det gjorde ont Min mun var full men mitt hjärta tomt Men jag svär, dig har jag aldrig velat lura Fast allt blev fel och falskt och fult Så jag nu står inför min Gud Och kan jag bara ropa Halleluja Halleluja...