Alla som känner igen sig räck upp en hand
Dom nio orden vill jag spreja på en vägg ibland
Och sen slå mig ner ett kvarter bort och spana, på en bänk med min kikare och räkna
Alla minnen som fräter, skratt på kasetter, somrar som lämnats kvar
Alla andra som drömmer om tider som en gång var
98
Jag var oförstörbar när jag trodde du var det samma, men det har du glömt
98
Du var mitt försvar, men nu är du en av dom andra och mig har du glömt
Så många hjärtan jag drömt om att sätta i brand
Så många timmar på jakt i en mini värld
Så många minnen som fräter, skratt på kasetter, somrar som lämnats kvar
I en låda på vinden är allt som det en gång var
98
Jag var oförstörbar när jag trodde du var det samma, men det har du glömt
98
Du var mitt försvar, men nu är du en av dom andra och mig har du glömt
98
Jag var oförstörbar när jag trodde du var det samma
Jag har inte glömt