Så jag lägger mig ned, med mina brister o fel.
Sakta stiga upp och om igen brytas ned till den som jag en gång var.
Helt nykter och klar ifrån norr till gröndal.
Min resa jag drömt om ett utdraget val,
Och drömmen är allt jag har kvar.
För hon vände sig om, med tvivlande röst.
Känslan från förr har försvunnit och dött.
Den känslan som finns i mitt bröst.
Så jag lägger mig ned, med mina brister o fel.
Sakta stiga upp och om igen brytas ned till den som jag en gång var.
Vid opplysta fält, ditt gyllene hår.
Ur drömmen jag vaknade när skagorna/skackorna/skaggorna/skatorna når,
Till en bädd där jag lagt mig för att dö.
Jag reste mig upp, bister och blek,
Ett uns av förundran, helt trasig och vek.
Bortglömd och svag vill jag hem.
Så jag lägger mig ned, med mina brister o fel.
Sakta stiga upp och om igen brytas ned till den som jag en gång var.
Så jag lägger mig ned, med mina brister o fel.
Sakta stiga upp och om igen brytas ned till den som jag en gång var.
END