Du är en tjej på 18 år som bor i en småstad utanför Lund Du var där när vi spelade i trappen för ett gäng som inte kom in Och du skriver det var den bästa musikupplevelse du haft Varför bor du där så långt bort? Jag i stan, du i Staffanstorp Vi kan aldrig bli något, det skulle kännas fel Du har min skiva, jag har ditt mejl Vad är det för typsnitt som du valt? Så tunt och sidleds, så underligt Så jag läser ditt mejl om och om igen och scrollar upp och ner Jag tänker på din blus och röda kjol Och om du har en pojkvän där du bor Jag undrar hur han tar på dig Och när han gör det, tänker du då på mig? Jag rakade av mitt hår när jag var 21 Jag tänkte "hoppas att det händer någonting nu" Du förstår, Mamma, jag är artig och snäll Allt är ditt fel, Mamma, allt är ditt fel Nej nu jävlar får det här vara nog Måste dra härifrån och hitta mig själv Ännu en kommentar på vår sajt Vad fan, ska jag leva på folks beröm och andras drömmar? Jag vill bara ha en hand i min