Ach hvad för en usel koja!
Spräckta rutor, brutna lås!
Tuppen gal en sträf hoboja;
Trumman hörs i gränden slås.
Wer da! Wer da! Larm på gatan.
Jeppe blås i tornet, blås.
Som en gås
Kacklar den Satan.
Klockan klämtar, vatten fås.
Niclas torn som röda gulle'
Blänker i den mörka natt;
I en hövålm på en skulle
Slås två käringar om en tratt;
Ur en sönderslagen ruta
Tittar fram en gulbrun katt;
Straxt besatt
Hundarna tjuta;
Larm och buller, gråt och skratt.
Pumpen gnäller, skorsten sprakar,
Hästen gnäggar vid sin töm,
Jorden gungar, sprutan brakar,
Böljan susar i Norrström.
Manskap sväng i divisioner,
Skylra, marsch och flaskan töm,
Stjäl och göm,
Marsch i plutoner,
Stör de skönas midnatts dröm.
Skådom nu Kolmätar gränden,
Smal och smutsig, full med grus;
Rådstu-taket syns vid änden,
Sen blott krog och Jungfruhus;
Ur et bugnadt fönster-galler
Syns en nymph med skinn karpus;
Straxt burdus
Slagsmål och squaller,
Nakna hjessar, tomma krus.
Mot en vägg med skalmar tryckta
Står en kärra full med drank;
I en sönderslagen lykta
Ryker en utbrunnen dank,
Och i rännsten på sitt öra
Hvilar en gesäll så pank.
Kors hvad stank!
Hvad ska' vi göra?
Vräk den saten mot ett plank
Kors! bland dessa Sodoms murar
Är det svårt at hitta rätt;
Mörka hvalf och heta skurar
Brylla ögat på allt sätt.
Här bor Movitz, kors hvad buller!
Brand-Signal och Bajonett,
Menuett,
Tjufvar, patruller,
Jungfru-röster, clarinett!
Där hans port, där skylten hänger.
Skål, min bror, af hjertans grund.
Löjet sig så mildt framtränger
Ur en gul och bleknad mund;
Gubben Movitz ler och nickar,
Men från Charons mörka sund
Dödens blund
I dina blickar
Bådar snart din sista stund.
Skratta Movitz, blif ej sjuker;
Märk, bland pikar och gevär,
Themis mantlar och peruker
Syns i rännsten här och där;
Guld-galon i röda flamman
Bjuder lydnad och besvär.
Drick, förtär,
Klingom tilsamman,
En bit tuggbuss åt dig skär.
Vräk på nacken Basfiolen;
Eld i skrufven röd och varm;
Tag den stora Läderstolen;
Akta dyna, fot och karm;
Flöjten, Lyran och Bassongen,
Häng dem framman för din barm.
Lustigt larm!
Glöm ej Hoftången;
Stick Valdthornet på din arm.
En Aeneas lik vid Troja
Movitz utur porten går;
Clarinett, Fiol, Hoboja,
Alt i ljusan låga står;
Elden fladdrar i peruken,
Sprutan han i nacken får;
Slangen slår
Movitz på buken
Vatten sköljer ben och lår.
Jordens Gudar, all er lycka,
Är et stoft, et glitter-grus;
Fattigdomen vid sin krycka,
Lemnar lätt sitt trånga hus;
Movitz går til nästa krogen,
Borgar där förnöjd et krus,
Tar et rus,
Tapper och trogen,
Somnar vid et sex-örs ljus.