He e han Tin tå trönona flyger hejm Man hör sista ljudi åv dem Tå di ejkar från stugotatchin Trädin var glisari å molnin tynger He e no man tänker ett fyri man tar ipi dörin He e no som dagan itt finns namejr Mitt i allt vart stogon rödari Tvärt emåot tå allt anat vart gråari Man tänker tyst fy se sjölv, Att man sko kona ha e skryypari