Jag känner din hud Det smattrar efterlängtat regn mot fönstret Och regnet är du Du får komma in Du får krypa ner, fast hon sover Alldeles ensam Precis bredvid mig I sängen Fullständigt skonad Från vad jag faktiskt tänker När vi sluter våra ögon Kramar om varann i mörkret Sjunker in i våra drömmar Vitt skilda som natt och dag Att varje skuldra som jag kysst Och varje hår jag har drunknat i Har jag blundat, låtsats tillhört dig Och vad fan gör det mig till för människa? Ja, vad fan gör det mig till för människa? ♪ Alphöjder, minns du? Du skrev vi borde gifta oss I Alperna, minns du? Jag minns fast jag vill glömma Hur allting lystes upp och alla planer tycktes möjliga Hur allting släcktes ner och alla planer tycktes löjliga Då, för fyra svåra år sen När jag pendlade till himlen Från det tysta tomma helvetet Som var nykter utan dig För varje skuldra som jag kysst Och varje hår jag har drunknat i Har jag blundat, låtsats tillhört dig Och vad fan gör det mig till för människa? Och vad fan gör det mig till för människa?