Jag vänder gårdagen ryggen Men skuggspelet den kastas på väggen jag i stirrar Gör det så jävla svårt att glömma Och jag ligger vaken Lyssnar till stöveltrampen utanför Mina klackars eko har flytt för längesen Kommer aldrig igen, kommer aldrig igen Kommer aldrig igen Du är i annans våld I annans säng Kommer aldrig igen Tångsnärjorna håller mig som i en jävla tvångströja Jag är ett vrak i mängden Kom vågor, slit mig loss Här råder stiltje Bara dödssuckarna drar i min havsbädd Två dagar senare i Sargassohavet Jag skriver till dig Bottennådd med hungrig dy ätandes över knäna Tafatt kastas flaskposten Mot det vädersträck jag antar vara rätt I kurs för att nå ditt ockuperade hjärta Den guppar upp och ner på stället Varken framåt eller bakåt Bara hypnotiskt som andetag i en sovande kropp Och jag väntar, och jag väntar, väntar Jag väntar, väntar på svar Jag vet du är bekväm i sitsen som du nu i sitter Att han ger dig allt och mer där till, Fyller alla luckor som jag aldrig förmådde fylla Men mitt hjärta är av äkta vara, endast adresserat till dig Nertryckt i en flaska, drivandes här framför mig Onåbar och hånfull Är det så här att vara kär? Och jag väntar, och jag väntar, väntar Jag väntar, väntar på svar