Sånger som bleknar när min tid rinner ut
Jag längtar till värmen från din själ
Här känns allt liksom mitt sätt att stå ut
Inte vill mej särskilt väl
Dina stängda dörrar gick i lås en gång till
Jag hörde att du hittat ditt hem
Jag fortsätter vandra Nu vet jag vad du vill
Och här värker varje min lem
Sångerna höll oss hårt i melankoli
Varje ton var en bild ur någon annans poesi
Mitt i vintern stod hjärtan i brand
Av dikter och sprit fick jag blodad tand
Långt från din värme Ensam ej stark
Håller jag ett skarpslipat kors
Jag säger att orden på mitt A4-ark
Är mitt lilla sätt att slåss
En tårögd poet med en sanning i var hand
Ledde oss in på fel spår
Vi söp in hans budskap med vin på en strand
Och strödde mera salt i våra sår
Sångerna höll oss hårt i melankoli
Varje ton var en bild ur någon annans poesi
Mitt i vintern stod hjärtan i brand
Av dikter och sprit fick jag blodad tand
Sånger som tystnar när min tid rinner ut
Växer till konst vid min död
Ständigt en längtan som vill brinna till slut
Du var mitt hopp och mitt stöd
Sångerna höll oss hårt i melankoli
Varje ton var en bild ur någon annans poesi
Mitt i vintern stod hjärtan i brand
Av dikter och sprit fick jag blodad tand
Sångerna höll oss hårt i melankoli
Varje ton var en bild ur någon annans poesi
Mitt i vintern stod hjärtan i brand
Av dikter och sprit fick jag blodad tand