Jag var på rymmen från en visa som jag skrivit
Och varje natt var nästan vacker som en dag
Jag satt och tänkte vad är meningen med livet
På goda gärningar utan att ta betalt
På goda gärningar utan att ta betalt
En vacker dimma över ängarna de gröna
En annan slöja över suputen herr Jord
När fru Måne dansar vals och visar bröna
Då lägger stjärnorna en pärla på mitt bord
Då lägger stjärnorna en pärla på mitt bord
Nog tror väl jag att dimman lättar när jag andas
Jag målar tavlor, skriver dikter, spelar moll
Men när jag tvingas möta nya dar som randas
Då spelar allt det där allt mindre roll
Då spelar allt det där allt mindre roll
Nu tycker ni att det han säger är visst konstigt
Hans vackra ord är större än vad man förstår
Jag sjunger blott om det jag tror kan vara verkligt
Det är den världen som är glömd sen många år
Det är den världen som är gömd sen många år
När månen vaknar är min panna vänd mot öster
Att vakna upp i sommarnatt och vara skön
Jag kan inte minnas vem av dom jag kysst, nej
En vacker morgon blir min död och enda lön
En vacker morgon blir min död och enda lön
En gång var tiden alltid tätt i mina hälar
Jag borde varnats för allt ont som skulle ske
En gång i livet är man lycklig, sen man trälar
Se mej i ögonen, en färg, blott en av tre
Kan spegla sanningen och det är den man ser