Heidi, visst kröp vardagen för nära inpå oss
Visst blev vårt liv vad man kan kalla slentrian
Men bland alla skitiga kaffekoppar
Finns ändå allt det där jag alltid drömt om att ha
Om du fanns på ett lastfartyg bland kol och smuts och skrot
Ville jag ändå va där med dig
Om du bodde på en ö som var förgäten på vårt klot
Ville jag ändå va där med dig
Heidi, jag går upp igen tillsammans med solen
Du ligger kvar och målar färdigt din dröm
Jag äter frukost först när jag sitter på tåget
Du springer & letar efter nåt som du har glömt
Om du satt i en cell på bröd och vatten varje dag
Ville jag ändå va där med dig
Om du bodde i en djungel på en bädd av gräs och blad
Ville jag ändå va där med dig
Vi har inte råd med bitterhet
Du vet att bitterhet är en lyx
Vi måste slåss mot all den här uppgivenheten
Och ta hand om det liv som vi har byggt
Om du fanns på ett lastfartyg bland kol och smuts och skrot
Ville jag ändå va där med dig
Om du bodde på en ö som var förgäten på vårt klot
Ville jag ändå va där med dig
Om du satt i en cell på bröd och vatten varje dag
Ville jag ändå va där med dig
Om du bodde i en djungel på en bädd av gräs och blad
Ville jag ändå va där med dig