...Och åter från havens land Dessa tunna sidor tunga blad Vindar som nöter stenar Vågor som skriver namn När livets grenar är brutna Då tårfyllda ögon är slutna Bristande hjärta mot en hand Kärleken rann ut i sand Var är ängens blommor Och aftonens långa skuggor Även händer kan förstå Den varma lågan var blå I tankars mörkaste källor Förlorad i tidens dimmor Bland forna tiders somrar Sorgen är vår ännu varm Att sånger är som träd Vissnar och dör i förtid I sömn eller djupaste dröm En vit ström längs med snön Den sista timma nu slår Än en tung sista tår Sagans väg så lång Åren åldras med sång